Vad finns det mer?

När alla tempel är besökta, Sushi och Teriyaki har blivit vardag, Asahi smakar som vilken öl som helst och Kanji praktiskt taget blivit hemspråk, vad finns det då kvar?

Efter att ha tillbringat nästan två veckor i Kyoto och mest drönat omkring måste jag säga att luften tillfälligt har gått ur en.
Man börjar tänka på saker man saknar som vällagad mat, bekanta ansikten och allehanda ting som definierar ordet "hem". Det är absolut inga problem att fylla dagarna med promenader, besök i spelarkader och något enstaka samtal med personer man träffar. Detta kan ibland dock kännas som tafatta försök att rättfärdiga fortsatt resande, eller åtminstone som ett substitut för verkligheten.
För att råda bot på detta har de båda vagabonderna nu börjat röra på sig och framöver kommer kortare dagsturer på cyklar att ersättas med längre resor på tåg till nya platser och nya spännande äventyr.
Ovan kan kanske låta väl dystert för ett par grabbar som har fått en chans att göra någonting fantastiskt men det råder inga tvivel i mitt hjärta om att detta endast är en tillfällig svacka och vi åter kommer finna den genuina glädje vi hade med oss i packningen i början på mars. Så därför ber jag nu om att få omfrasera frågan som ställdes i bloggrubriken och med detta hitta ny inspiration en regnig tisdagskväll i Osaka: "Hur många öl är egentligen ok att dricka en vardagkväll?"



Hatten på!